Cathrine Mellander Backman – möjligheter för hantverkskunniga

Cathrine är väl insatt i politikområdet Gestaltad livsmiljö. Hon har varit projektledare för området samt arbetat med regeringsuppdrag kopplade till Gestaltad livsmiljö.

Gestaltad livsmiljö inrättades 2018 då politikerna såg ett behov att aktörer verksamma inom områdena arkitektur, konst, kulturmiljövård och närliggande områden behövde närma sig varandra mer.

Samverkan inom “Gestaltad livsmiljö” tenderade under de första åren ligga på ny arkitektur och utveckling av bebyggelsemiljöer. Cathrine ser dock ett förändring på grund av kraven på klimatomställningen. Frågor om att förvalta den befintliga bebyggelsen och miljöer har väckt större intresse. Nybyggnationen är inte densamma och fler strävar alltmer efter hållbara lösningar. Frågor om att ta hand om det redan byggda blir alltmer viktig. Numera är intresset för restaurering och återbruk större. Men kunskaper om restaureringskonst är inte alltid väl spridda. Byggbranschens fokus har legat på nya material och kommersiella lösningar, men inte på förvaltning. Men de senaste åren har det skett en positionsförflyttning.

Det behövs ett möte mellan konsten och kulturmiljövården

Cathrine lyfter därför värdet av både konstnärlig, konstvetenskaplig kompetens samt behovet av ökad hantverksmässig kompetens. Dessa behövs. Kompetenserna om restaurering och konservering av konst finns mestadels på museerna idag till exempel på Nationalmuseum och Moderna museet. Även de kulturmiljövårdande verksamheterna behöver dock ha de här kompetenserna. Utan dem kan man inte genomföra bevarandearbetet, det behövs ett möte mellan konsten och kulturmiljövården.

Sverige är ett klassiskt ingenjörsland, men hantverk och konstnärlig kompetens har inte getts samma utrymme.. Cathrine berättar om de stora renoveringarna på Stockholms slott. Här är det få svenska hantverkare som arbetar. Sakkunskapen har hittats i andra länder – Polen, Tyskland och Rumänien. Sakkunskapen är ibland svår att hitta i Sverige.

Att ha en unik kunskap ger ju självkänsla

För en konstnär som vill arbeta inom ett närliggande fält och har en hantverkskunskap finns därför möjligheter. Det behövs kunniga personer som kan arbeta med att bevara byggnader genom en praktisk kunskap om material och hantverk som exempelvis timmermän, stuckatörer, murare och stenhuggare. Det är för få som har specialiserad hantverkskunskap i Sverige idag. Det finns en liten växande skara men det behövs fler duktiga personer med den här hantverkskunskaper. Kunskapen behövs för att kunna hantera och utveckla äldre material men även nyare material.

Inom exempelvis området Gestaltad livsmiljö, men även kulturmiljövården i stort, är man intresserad av kunskap om traditionella material som trä, tegel, hampa och halm. Men även av kunniga hantverkare och konservatorer som kan restaurera exempelvis mosaikläggningar och muralmålningar. Vi behöver förstå materialet och förstå vad man kan göra med det. Här finns arbetsmöjligheter för den som har kunskap i att arbeta med traditionella material. Vi behöver den för att kunna förstå hur vi kan använda dem med dagens krav på till exempel brandsäkerhet. Dessa behov kan också höja statusen på att ha kunskap om traditionella material.

Idag talar vi om fingerblindhet

Om man har en sådan här kunskap men vill komplettera den finns det till exempel Dacapo i Mariestad och Göteborgs universitet där man kan vidareutbilda sig (länkar i faktarutan). Cathrine rekommenderar även att ta kontakt med Svenska byggnadsvårdsföreningen som har kontakter ut mot byggnadsvårdsföretagen. Det gäller ju att hitta mötet mellan behov och färdigheter. Byggnadsvårdande företag har kunskap och kan kanske möjliggöra uppdrag. Att ha en unik kunskap ger ju självkänsla. Från att fokus att ha varit nya material är det nu läge att uppvärdera och uppgradera hantverkare. Det är för få som kan tillräckligt om traditionella metoder när vi står inför en nödvändig omställning. Idag talar man om fingerblindhet, varför praktisk kunskap måste uppvärderas och utvecklas i utbildningen. Vi behöver den för att ta hand om det vi har för att kunna hantera de förändringar vi måste göra eller som kommer uppstå. Här finns en arbetsmarknad om man har särskild konstnärlig eller hantverksmässig kunskap.

Utöver Gestaltad livsmiljö finns flera andra nationella och internationella projekt. Bland annat den stora EU-satsningen New European Bauhaus (länk). Projektet är fortfarande i ett tidigt stadie, nu handlar det mest främst utlysningar för forskningsprojekt. Men nästa steg är implementeringar, hur kan man omvandla forskningskunskapen till praktisk görande. Det går troligen bara att göra tillsammans med kunniga hantverkare.

Cathrine är övertygad om att hantverket kommer få ett uppsving. Kunskapen behövs i en omställning och för att vi ska kunna ta tillvara och bevara. Vi måste ha ett cirkulärt arbetssätt då måste vi ha materialkunskaper och hantverkskunskaper, även om mer moderna material. Kanske finns skickliga nyanlända hantverkare vi inte känner till?