Producenten: Utställningsform är inte fri konst

I sin roll som utställningsproducent är det Lena Landerberg som föreslår formgivare för utställningar. Utställningsformgivaren är den person som skapar den rumsliga formen för en utställning.

— Det är lätt att tro att uppdraget som utställningsformgivare först och främst handlar om att man ska få sätta sitt eget avtryck. Och att det är viktigare än att lösa uppdraget åt kunden. Så är det inte, förklarar Lena. En formgivare arbetar på uppdrag att gestalta något för en viss målgrupp och förmedlar det uppdragsgivaren vill. Just det här är ofta utmaningen för den som är ovan att arbeta som utställningsformgivare.

Det betyder inte att den kreativa friheten måste begränsas eller att uttrycken inte kan variera. Det betyder att du behöver förstå att det är ett beställt uppdrag och inte fri konst.

Viktigare att ha jobbat med hela rum än på museum

Lena tror att det är just detta dilemma som ofta är det som en ovan utställningsformgivare brottas med. Här behöver formgivaren ha ett professionellt förhållningssätt till uppdraget. När man arbetar med stora produktioner är just detta dilemma en stor anledning till att man kan föredra en rutinerad formgivare. Det handlar inte om vilken utbildning man har utan om man kan gå in i uppdraget på ett proffsigt sätt. Den erfarenhet Lena pratar om handlar om att hantera en rumslig gestaltning. Erfarenheten måste inte komma från ett museum men man bör ha arbetat med hela rum.

En utställningsproduktion är komplex med många olika professioner och perspektiv. Det är ofta tajt budget och tidsplan. Det finns kollegor i branschen som resonerar att utställningarna ska ge unga möjlighet att prova på men för Lena ser hon arbetet som så komplext att det är en fördel att kunna växa in i rollen genom erfarenhet. Man behöver bygga en medvetenhet för utställningsmediet och man måste ha besökaren i fokus. För att produktionerna ska fungera måste det vara ordning och reda. Om en formgivare inte förstår att budgeten är begränsad kan besvikelsen bli stor om man tror att uppdraget handlar om att skapa fritt. Är man ovan är det bättre att satsa på att få små uppdrag så man kan lära sig mer.

Språket sällan ett problem

Att arbeta med formgivning på ett museum handlar om många perspektiv. Du behöver förstå mer om arbetet med antikvariskt material - museiföremål och arkivhandlingar. Det kan påverka hur och vad du kan göra. För att det ska fungera måste kommunikationen i projektet fungera, särskilt mellan nyckelpersoner. Själva språket är sällan problemet, i många produktioner har arbetsspråket varit engelska. Det viktiga är att arbetsgruppen ska kunna kommunicera. Om till exempel byggledaren inte kan tala samma språk som formgivaren blir det problem.

Lena återkommer till att det viktigaste när hon letar efter formgivare är om de gjort intressanta saker tidigare. Hon brukar inte titta på vilken utbildning personer har, det handlar om erfarenheter. Såklart om det är en utbildning som är prestigefull så läggs det till som ett plus.

En person med en konstnärlig kompetens behöver inte bara söka uppdrag som rumslig formgivare. Det finns uppdrag som grafisk formgivare, illustratör, eller uppdrag att lösa delar av scenografin. Allt detta är meriterande.

För dig som vill ställa ut sin egen konst rekommenderar hon att du kontaktar museets konstcurator. vars uppdrag är att söka intressanta konstnärskap. Konstcuratorn lägger fram förslag för ledningsgruppen som sen tar beslut. Presentera väl genomarbetade förslag. Om du inte talar så bra svenska än rekommenderar hon att du mejar så du kanske kan formulera det du vill bättre.

Ta reda på museets inriktning

Museet tittar på alla förslag så här kan man verkligen ges möjlighet att visa sig. Men möjligheten bör tas på allvar. Tänk igenom varför ditt förslag skulle passa på just den plats du tänker dig. Varför är det relevant här. Och återigen, tänk ur museets perspektiv. Varför ska museet lyfta just det du anser? Hur stämmer det med museets uppdrag och inriktning? Om man har ett genomtänkt och genomarbetat förslag ska man absolut skicka till museet för alla förslag gås igenom.

För den som har en genomtänkt idé finns möjligheter. Ta kontakt säger hon. För vem vet, det kan uppstå luckor i utställningsplaneringen och kanske kan din idé passa in. Men återigen, var tydlig med varför det ska ställas ut här. Museet vill förstå varför det skulle vara intressant för dem. Beskriv det kort och enkelt och ha med bilder.

Glöm inte pedagogerna och slöjd, bild och form

I samtalet kommer vi in på många olika möjligheter. Museet vill nå fler med annan bakgrund och diskuterar frågan i många sammanhang. Kanske har man ett projekt som kan passa museets pedagoger eller konsulterna inom slöjd, bild och form. Formulera varför det skulle vara intressant för museet och ta kontakt. Allt läses och beslutas. Det mesta får nej, men inte allt. Lena nämner den nyligen genomförda Slöjdsalong Sörmland. Även om urvalet gjordes utan att de visste vem som stod bakom verken blev det tydligt att museet inte nått ut tillräckligt bra till relevanta konstnärer med annan än svensk bakgrund.

Förklara varför museet behöver din idé

Sörmlands museum verkar i ett län med Sveriges lägsta utbildningsgrad, stor barnfattigdom och många med bakgrund från andra länder. Det är museet medvetet om och arbetar med att möta upp. Att ha en annan bakgrund särskilt när det kommer till språket kan verkligen vara en fördel i det arbetet. Kanske kan vägen in vara genom en praktikplats? Har man möjlighet att finansiera ett uppdrag genom Arbetsförmedlingen eller liknande öppnar sig dörrarna lättare. Men som Lena är noga med att säga är att museijobb är otroligt svåra att få även för den med gedigen erfarenhet. De flesta som arbetar på museer har erfarenhet av många år med korta projekt och osäkra anställningar. Hon avslutar med ett krasst tips. Du ska inte säga att du alltid drömt om att arbeta på ett museum. Du ska se till att ha en bra idé och kunna förklara varför museet behöver den.